Kort reflektion av Sockerbomben

Nu har jag snabbläst hela Sockerbomben. Och jag kan konstatera att jag är sockermissbrukare och inte beroende. För tex har jag väl aldrig stuckit under stol med mitt missbruk? På beroende-frågorna svarade jag ja på en av grejerna. Man behövde svara ja på 2-3 för att vara beroende. Jag kände också bara igen mig i fas 1 i hennes beroende-faser, och faktiskt knappt alls i de fallbeskrivningar som fanns.
Tyckte inte boken var så intressant heller (förlåt Mimmi). Lite för mycket om hur socker belönar hjärnan och sådär. Å andra sidan kände jag igen mig i vissa grejer (som abstinens-tröttheten, och att man hittar ett nytt beroende). Ska läsa lite nogare i morgon om det dolda sockret, och tipsen om hur man kan minska socker-intaget. Jag kommer dock inte helt utesluta socker i 3 månader, som Bitten Jonsson rekommenderar.
Fast - då kanske jag är beroende? Det kanske är som en alkis som säger "Nä, jag tänker inte dricka en flaska absolut om dan, bara 1 dl i veckan". Hmm nåja. Jag gör väl som jag brukar. Tar inte in det som jag inte håller med om, och kör på om jag håller med.