Vonkan leker präst

Just nu sitter jag och läser högt ur Bibeln så Pernilla skrattar. Jag måste ju leta reda på de passager som Marie le Jars de Gournay hänvisar till, och hitta hur de egentligen står översatta till svenska. Min egen översättning är kanske inte att föredra. Det är väldigt roligt att läsa högt i mässande stämma ur Bibeln. Det tyckte jag också var roligt när jag läste latin, att läsa upp texterna på sån där munkmässande medeltidslatin, istället för klassiskt uttal.
Jag tror att denna glädje började när jag var barn. Då hade jag en period då jag ville bli präst nämligen. Jag satte alla mina dockor och gosedjur i rader på golvet och ställde mig och mässade, och sjöng högt ur en sångbok. Det var roligt då, och det är roligt nu.
Jag fick till slut inse att det inte gick att slutföra min uppsats utan att kritisera Gournays dåliga argumentation, som hon gör sitt bästa för att dölja med sin retorik. Men då jag är en duktig filosofiestudent låter jag mig inte bländas av vackert tal, nej jag vill ha starka argument! Inte nåt jävla dravel (ursäkta Gournay i din himmel, men mycket är faktiskt dravel). Så nu är jag "klar". Med första färdiga utkastet.
*hopp och studs*
Så nu ska vi snart bege oss till Vaksala kyrkcafé och äta bullar i gräset. Det är kyrkan på bilden, om ni inte fattar det.