söndag, juli 30, 2006

Utvädering vecka 3

Träning
Det här gick ju inte som planerat. Ingen gång kom jag ut och gick, och det är kanske lika bra. På fredagen och lördagen var jag nämligen inne i stan ca 2 timmar och gick i affärer. Och knät som nästan slutat göra ont i mitten av veckan började göra ont igen.
Det är dock inte knät som är den stora boven i dramat. Det är istället Kaspian. Förut somnade han duktigt, ofta runt 20.00. Så inte längre. Oftast somnar han inte förrän vid 21.00. Han sover inte heller hela nätterna, utan har börjat äta var 3-4 timme, också på nätterna. Så även dagtid är jag lite mindre pigg.

Mat
Dåliga listan: Glass tre gånger, light-godis (ca 70 gram), bearnaise-sås.
Fram till torsdagen gick ganska bra. Slarvade med maten, och istället för ordentlig mat blev det några gånger mackor istället. Frukt blev det också fram till torsdagen. Sen tog frukten slut, och det blev aldrig av att fylla på förrådet.
Fikade två gånger. En gång när Johanna var och hälsade på. Då blev det också fläskfilé med stekt potatis och bea. Säkert för kaloririkt, men gott. En kväll med Johan åt jag också lite glass. Inte direkt att vi delade på ett big pac, utan åt 1/4 halvliter. Helt okej. På lördagen när vi var inne i stan blev det också en Geisha-strut. Hallå, har de förvandlat ens favvo-godis till glass får man äta en, vilken diet man än skulle råka följa.
Lördagsgodis klarade jag av med bravur. Inte ens i närheten av 500 kalorier. Men jag är inte överförtjust i light-godis. Det är bättre med äkta vara. Det känns som lur. Jag hade nog hellre ätit 50 gram choklad, än den där 3-points-påsen från Viktväktarna. Apropå vv så blev jag häromdagen väldigt sugen på deras chokladbars. VV-sortimentet i affären blir bara större och större, men varför har inte de där chokladbarsen lurat sig in. Vill ha!

Allmänt
Har kunnat väga mig för första gången, då jag nu köpt en våg. Jag räknar med att jag vägde 99,7 när jag började. En ganska underlig siffra, men man får ju chansa när man inte vet. 99,7 vägde jag nämligen på efterkontrollen, och det är den senaste vikten jag känner till. Och det är en bra startvikt, nästan 100. Datum 20 juni.
Söndagmorgon är min nya vägtid, och dagens vikt är 96,0 kg.
Försöker fortf förhålla mig till Sockerbomben. Förnekelse är ju ett typiskt tecken på beroende, så jag försöker verkligen känna efter och tänka efter att jag inte ljuger för mig själv. Att jag reagerade mycket starkt när jag slutade äta godis går inte att sticka under stol med. Att jag känner mig sugen då och då likaså. Men jag känner faktiskt inte igen mig i boken. Och enligt självtesten är jag inte missbrukare eller beroende. Så jag lägger undan den boken, till jag fått ett återfall.

Planeringen för vecka 3 finns här.

2 Comments:

At 10:18 em, Anonymous Anonym said...

Well, att du inte kan sluta äta socker helt och hållet är väl ett klassiskt tecken på att du är beroende/missbrukare. Jag fortsätter vidhålla att det bästa är att ta bort sockret helt! Jag har också varit fast i sockerträsket! Man måste vara hård mot sig själv! Jag tror man biter sig själv i svansen om man försöker trappa ner istället för att ta bort sockret helt. Det var hemskt att göra det och jag mådde inte bra i början, men i det långa loppet är det bäst! Bra att du börjat äta frukt i alla fall! Jag är imponerad! :-) I höst när Johan är ledig kan du ju passa på och träna på dagarna? Jag kan rekommendera aqua sport på svettis!! MYCKET roligaren än att bara simma. Och bra för knät, förstås. Jag tycker att du är jätteduktig! Jag är verkligen imponerad!! Det kommer säkert att gå jättebra, bara du är envis!

 
At 10:25 fm, Blogger Veronika said...

sara: Jag skulle ju kunna skippa allt onödigt socker, som glass. Men med tanke på att det finns typ två maträtter i hela världen jag tycker om är det nog omöjligt att lägga om kosten helt.
Johan köper nya sorters frukt och grönsaker och jag smakar. Försöker verkligen hitta nåt jag tycker är gott.

 

Skicka en kommentar

<< Home