Dagens svenskalektion
Detta står att läsa på unt.se:
Personalen väntade på att den 34-åriga kvinnan skulle hämta sin dotter på skolan. När hon inte dök upp larmades polisen som senare hittade kvinnan mördad i hennes lägenhet i Skutskär.
Frågan är: används "hennes" korrekt i den andra meningen? Jag tyckte instinktivt det kändes fel, men så läste jag igen. Jag vet inte. Om det där med sin/henne tvistar de lärde... Själva artikeln har jag inte orkat läsa.
posted by Veronika @ 20:38
10 comments
10 Comments:
Endast när pronomenet syftar på satsens subjekt skall det vara "sin", i andra fall skall man använda "hans", "hennes", "dess" et cetera. I det är fallet är "polisen" subjekt ("polisen ... hittade kvinnan") och vi kan sluta oss till att UNT-skribenten har gjort helt rätt.
För övrigt heter det "svensklektion". ;-)
ämnet heter svenska.
Ja, och ficka heter ficka -- ändå säger vi t.ex. fickludd och fickpingis. Apberg, flickcykel, svensklärare och duvunge är fler exempel på fenomenet att a:et faller bort från tvåstaviga substantiv i sammansättningar. Svenska språknämnden har berört ämnet i sin frågelåda (även om de är väl språkliberala när de menar att det inte är direkt felaktigt att behålla a:et).
Ja, jag vet. Jag säger inte kyrkatorn heller. Men med just ämnen tycker jag det är töntigt, för jag tycker det. Och dessutom är det inte fråga om språkliberalism. Regler för språket ska givetvis utgå från det språk som talas, inte efter vad någon viktigpetter tycker är rätt eller fel. Jag går alltid på känsla, så min lärare blev förr helt galen när jag VÄGRADE stava råsa med o. Hihi.
Dessutom är det en annan dags lektion. ;)
Nä, men många människor ("viktigpettrar") stör sig på fel i en text som skall vara professionell, t.ex. CV, anökningshandlingar, rekommendationsbrev och andra typer av handlingar som _alla_ människor nån gång kommer att behöva författa. Då är det tråkigt att bli bortvald eller stämplad som oseriös bara för att man inte följer skriftspråksnormerna. Som svensklärare tycker jag att det är viktigt att man ger eleverna ett korrekt språk så att de får chansen att bedömas rättvist i sitt kommande yrkesliv.
Absolut. Det är lite därför jag nästan aldrig säger att jag ska bli svensklärare, för jag tycker att det känns fel, samtidigt som jag vet att det är det som är rätt. Jag säger istället att jag ska bli gymnasielärare i svenska. Det är att gå runt problemet, men det blir iaf rätt. :)Eller?
Jaja, men min poäng är att man MÅSTE lära sina elever att skriva korrekt. Man kan inte tycka och säga att "Regler för språket ska givetvis utgå från det språk som talas, inte efter vad någon viktigpetter tycker är rätt eller fel." när man är svensklärare, för då gör man eleverna en otjänst. När man är svensklärare ska man ju själv vara en viktigpetter! Fast en snäll.
Nu kanske det där lät lite väl kritiskt. Det var inte meningen. Jag tycker egentligen som du.
Skicka en kommentar
<< Home