Uschan!

Jag lyckades helt otippat missa bussen till skolan. Tog den som gick en kvart senare. När vi kommer till Stora torget är den redan 2 minuter sen (jo, man håller ju koll på sånt när man är sen) ändå står den där i 3 minuter. Gaaaaaaaaaaah!
Det är fem minuters promenad från hållplatsen till arkivcentrum och lektionssalen ligger två trappor upp och jag småskyndar ju. Kommer in med andan i halsen. Hör hur någon pratar på om någon ortnamnstyp.
Får av mig jackan slår mig ner, och medan jag sätter mig säger läraren "Vad bra att du kom Veronika, det är din tur nu". Så innan jag hunnit andas får jag hålla mitt lilla anförande. Hann inte bli nervös eller nånting, så det var ju bra.