Tidsslöseri

Igår kastade jag bort sju timmar av mitt liv, genom att ligga och gråta och tycka synd om mig själv i sängen. Sju timmar! Kunde jag inte gjort nåt bättre med mitt liv de timmarna. Jag menar - det är ju inte ens synd om mig.
Sju timmar. Jag hade kunnat göra så himla många bättre saker.
Usch. Tänk alla timmar man legat och gråtit i sitt liv. Och hur mycket bättre hade det inte varit att bara rycka upp sig och göra nåt annat. Vad som helst är ju bättre än att ligga och känna efter i kropp och själ och hitta så många fel som möjligt.
Nu får det vara nog. Nu ska jag bli en icke-lipsill. Mest för att jag inte har tid att gråta. Jag menar, idag kommer jag ju inte ens ihåg VARFÖR jag var så hjärtskärande ledsen igår. Puckomig.