Hetsa upp sig i onödan

Jag sitter ju och hänger på föräldrasidor halva dagarna. JAG MÅSTE SLUTA! Det funkar ju så länge jag läser om smärtlindring, graviditet, hus&hem. Saker som det är lite svårt att hetsa upp sig på. Även om man får akta sig när man läser om tex amning eller sömnmetoder (hur man får liten bebis att sova hela natten). Där har folk en förmåga att vara otrevliga, besserwissriga och personpåhoppande.
Nåväl. Det dumma jag gjort är att jag börjat läsa i forum som typ handlar om jämställdhet. Och jag blir så svårt upprörd över allt möjligt. Jag vill inte säga till folk att de har fel - men de har fel. Jag vill snällt och vänligt berätta att man inte kan se på sin lilla dotter som tycker om rosa och därifrån dra slutsatsen att det är helt naturligt och beror på könet att hon gör det.
Men jag ska sluta läsa, och jag ska framför allt inte börja skriva. Det är dumt att utsätta sig för saker som får en att må dåligt. Och just diskussionsforum på nätet måste vara källan till mänsklig dumhet, eller det är iaf där den kommer fram, och det finns nog inget som får mig att må sämre.
"Min dotter leker med docker och min son klättrar i träd, så så ska det vara." Morr. Jag då mitt nöt som klättrade i träd, jag måste varit totalt fucking fel? Fattade jag inte att jag skulle leka med docker? Det kanske är därför min favoritfärg är rosa nu. Överkompesation för jag var så pojkig som barn. Suck.
Jag tror min mammas generation på ett sätt hade det lättare. Jag tror inte de brydde sig lika mycket. Hon köpte lite leksaker, släppte ut mig i trädgården, och sen fick jag roa mig bäst jag ville. Och inte satt hon på internet och var stolt över att "min dotter minsann klättrar i träd och står över könsnormen", eller för den delen "min dotter lekte med dockor idag, hon är en typisk flicka". Hon bara lät mig vara.
Hoppas jag och Johan lyckas få liten vän att bara vara och utvecklas åt sitt eget håll. Hur som kommer det nog bli en godisälskande, tv-tittande och dataspelsälskande liten varelse. Det kan jag nästan garantera.