Jobb

Ibland vill jag ju bli någon form av skribent. När man läser Skugge tänker man att det kan ju inte vara så himla svårt att spy ut sig lite välinriktade sparkar både hit och dit, och åt båda hållen samtidigt. Men sen kan man ju jämföra sig med bra krönikörer och då inser jag ju att jag är såååå dålig, och helt saknar anlag. Det här hade jag aldrig kunnat åstadkomma, hur länge jag än tänkt och funderat och slipat.
Och ändå. Förr eller senare måste man prova. Bara för att se om det går. Bara för att se vad som händer. Som när man var liten och ställde sig och slickade på en lyktstolpe, trots att man visste vad som skulle hända. (...) Vi står på rad med tungorna mot lyktstolpen. Och där kommer vi att bli stående under de närmaste fyra åren.
Ja, det handlar om alliansen. Igen. Synd bara att också vi som visste bättre än att slicka på lyktstolpen sitter fastklistrad därvid, bara för att andra ville se vad som hände.