Körsbärsträdgården

Nä, jag kan inte hålla med den anonyma (varför är folk anonyma????) om att Tjechov är helt stillös. Jag har iofs bara läst ett enda av hans verk, och det är Körsbärsträdgården. Det är nog det drama jag läst flest gånger. På introduktionskursen till litteraturvetenskap a, på 1900-tals kursen på litteraturvetenskap b, på textanalysdelen av svensa/nordiska språk a, och nu när jag läser om 1900-talet får jag den äran att läsa texten ännu en gång.
Nu är det ju viktigt att hålla tre saker i minnet. Till att börja med var Tjechov i större delen av sitt liv främst novellist. Och vidare är dramer inte skrivna för att läsas utan för att ses. För det sista är det svårt att helt greppa Tjechovs texter för en nutida icke-rysk publik.
Jag gillade inte Körsbärsträdgården första gången jag läste den. Jag hade svårt för att hålla isär de olika karaktärerna (det är ett problem som ofta förekommer när man läser dramer, men som sällan finns då man ser en pjäs), jag tyckte de betedde sig underligt och irrationellt. Men efter att ha läst den några gånger har jag börjat förstå mig på de olika karaktärerna. Jag har också lärt mig mer om hur samhället i Ryssland var på den tiden, vilket gör det lättare att förstå.
Jag undrar lite hur en definition av stillös ser ut, om man applicerar det på Tjechov. Kanske menar den anonyma att Tjechov hade svårt att hålla sig till en enskild genre. Att genre-bestämma Körsbärsträdgården är nämligen mycket svårt, trots att Tjechov försökte hjälpa till genom att ge pjäsen undertiteln Komedi i fyra akter. Kanske är det stillöst att försöka gestalta människor på ett psykiskt realistiskt sätt, samtidigt som man tar hjälp av symboler? Kanske blandas stillös och smaklös ihop, för det är ju ganska smaklöst att göra ryssarna påminda om sin inte helt försvarsbara historia.
Nej du, herr/fru anonym - ge mig argument. Släng inte bara ur dig saker.