Tentafrågor

Jag inte vill ha

• Vad innebär vokalbalans och i vilka områden finns detta?
• Varför anser många forskare att den viktigaste dialektgränsen är den mellan götamålen och sveamålen?
• Vilka arkaiska drag har norrländskan och östsvenskan gemensamt?
• Vilka drag har vilken som helst dialekt gemensam med någon annan dialekt?
• Vad är skillnaden på indicators och markers?
• Alla sorters frågor om grav och akut accent.

Frågor jag vill ha

• Från vilka dialekter kommer följande språkdrag: gård (med tjockt l), gård (med ed), och gård (ej supradentalt d) (fast egentligen skrivet med lantmålsalfabetet (finns tyvärr inte på mitt tangentbord, hihi)).
• Var finns palatala konsonanter? (Ja, förutom j då, men jag fattar vad jag menar.)
• Vad är skillnaden på primära och sekundära kartor?
• Berätta om dialekterna i Ålands nordöstra skärgård (haha, fet chans).
• Varför väljer kvinnor oftare högprestigeformer av ord än män gör?

Okej här kommer instuderingsfrågorna (hmm gills det är som kopieringsbrott?).

1. Kan du nämna en arkaism som norrbottniska dialekter delar med gotländska dialekter?
   Don't know really. Primära diftoger, gissar jag på.
2. "tjöppte ho gresar å kaLva å sjlakta var lörda älle var fredda". Kan du hitta tre argument för att det inte borde vara fråga om en inspelning från uppsvenskt område?
   HAHAHA. Jag hittar en anledning, vokalsänkning. Tjockt l förekommer ju uppsvenska också. Kanske att de säger ho? Det är väl inte så uppsvenskt? Det var två. Nu får jag nog kolla i böckerna. Det kan ha att göra med ändelsen på kalva. Japp, nu har jag tittat, i uppsvenska skulle det ju hetat kalven. DET borde jag ju kunna. *mutter*
3. Nämn tre viktiga skillnader mellan sydsvenska mål och götamål.
   Okej - diftonger i ssv, men ej gm. Och att p,t,k uttalas b,d,g i ssv. Och att i ssv finns bara tunnt l, medan det i götamålet finns tjockt. (Okej, jag tjuvkikade i mina anteckningar, får man ha med dem på tentan?) Och såklart bakre r, men det vet ju alla.
4. Nämn två dialektområden i Sverige där du kan få höra sekundära diftonger.
   Hmm. Gotländska vet jag, där finns både primära och sekundära. Och i Skåne finns bara sekundära.
5. Beskriv vad ett dialektkoninuum är. Ge också tre exempel på dialektkontinua i Europa.
   Hmm, de nordiska språken (typexempel i alla läroböcker, också de utrikiska), de "tyska språken", och hmm även de romanska språken. Vad det innebär? Alltså att det sällan är kapoff en språkgräns utan förändras lite i taget. (Jag lovar att svara utförligare om frågan kommer på tentan).
6. Vad är skillnaden mellan variabler som är sk markers och variabler som är sk indicators?
   Haha, den frågan var ju med bland dem jag inte ville ha JU! Iaf är skillnaden att det finns en tydligare gräns mellan hur folk från olika samhällsklasser talar i olika situationer. Är gränsen tydligare har vi att göra med markers, och det tyder på att man är mer medveten på hur man talar. (Utförligare svar om det kommer på tentan.)
7. Nämn ett dialektområde som har vokalbalans i infinitiver av verb.
   Ingen aaaning. Gissar på norrländska. Och säkert älvdalska med.
8. Vilka tre dialektområden förknippar du med följande tre former av ordet mycket?
   möe: götamål (Värmland, Dalsland, mm)
   mycke: de flesta andra, t ex sveamål
   myttje: framför allt norrländska och östsvenska, men även norra sveamålsområdet, dalmål och så.
9. Vad är skillnaden mellan primära kartor (display maps) och sekundära kartor (interpretetive maps)?
   I primära kartor har man ritat in ALLA svar på kartan. Det blir ju väldigt exakt, men samtidigt svåröverskådligt. I sekundära kartor har man valt ut några övergripande språkdrag och ritat in på kartan. Blir inte lika exakt men mer lättolkad. Haha, det kunde jag. Fanns ju med på mina "önske-frågor" också.
10. Vad står NORM för och varför har förkortningen blivit ett begrepp?
    Nonmobile (eller native, båda förekommer) Older Rural Male. Det var dem de forna tidernas dialktforskare helst ville tala med, eftersom deras språk ansågs mest "genuint". Kvinnor pratar ofta mindre dialekt än män, och har man flyttat runt eller bor i stan har man ju fått alldeles för mycket intryck från andra dialekter. Och gamlingar pratar ju ofta ett äldre språk. That's why!
11. I tex jämtländska dialekter kan det förekomma former som ludu för lada och firi för farit. Vad kallas denna förseelse?
    Ingen aning. Haha. Är det det som är vokalbalans? Ah, hittade i mina anteckningar. Det förekommer i samma område som vokalbalans, men det heter tilljämning. Tänk, att man lär sig nåt nytt varje dag.
12. I svensk forskning är det vanligt att dela in nutida svenskt talspråk i fyra olika normnivåer. En av dessa är neutralt standardspråk. Vilka är de tre andra?
    Genuin dialekt, utjämnad dialekt och neutralt regionspråk? *tjuvkikar på facit, dvs mina anteckningar* Fan, helt fel. Lokal dialekt (= genuin dialekt), regional dialekt (=utjämnad dialekt) och regionalt standardspråk. FAN, jag vet ju vad det innebär, men jag kan inte. Merde!
13. Att a framför nd och mb har övergått till å är kännetecknande för sydsvenska mål och götamål. Men i vilken dialektgrupp förekommer att å framför nk har övergått till å, i tex sånk 'sank'?
    Nu har väl läraren skrivit fel. Han menar väl att a > å. Så tolkar iaf jag frågan. Det spelar dock ingen roll, kan inte iaf. Jasså, det var sveamålen. Tittar noggrannare. Jasså, det var uppsvenskt område minus Södertörn och Roslagen. Fan, vad petigt, ska man kunna så noga?
14. Nämn tre viktiga skillnader mellan götamål och uppsvenska.
    Nästan som en av dem jag önskade mig att jag inte skulle få. Nåväl. Vokalsänkning förekommer inte i uppsvenska. Adjektivändelsen i götamål är ig men ug i uppsvenska. Ja, och så bestämdformen av substantiv i götamål dörra i uppsvenska dörren.
15. Här är två utdrag. Välj ut ett av dem och kommentera tre dialektala drag i det utdrag du väljer.
    -O nä män, de jikk ente. (Inte de?) Nähä. Nä vi kåmm hit häa - de e femti aur sinn vi kåmm hit häa - da tjöppte Alfred bara två får, de fössta. Å di va stora. Di kostade en åttifemm kronå på den teiden. De va mökke.
    Hmm, här skulle jag kommentera vokalsänkning (ente för inte och mökke för mycket), diftonger (aur och teiden), och assimillationen (av rs i fössta). Eller bortfallet av r i häa. Kan också tala om att det mesta tyder på att det är en sydsvensk text. *kollar upp* Ding, den är från södraste Småland.
    Å då rådde o-nte skålla gresera, utan ho lå i sänga då å kåmmendera så (d)i tok in dum i tjöket, fö-La ... dä to hela dan nä-Li s(ô)lle sjlakta. Di börja tidit på otta å skaffa ihopp nô(r)a stökken.
    Shit, mycket svårare, hade helt klart valt första uppgiften. Ska väl försöka iaf. U istället för o (dum ist för dom, ganska dumt val med tanke på att jag bara minns att jag läst om det men inte vad), tjocka L kanske, vokalsänkning. Gissar på götamål ... kommer ihåg hela texten faktiskt, en kvinnlig slaktare som var full hela dagarna. Ganska kul att lyssna på. *kollar upp* Ding, från Västergötland, götamålens vagga.
16. Vad är en isogloss?
    En språkgräns, kan man säga. T ex att man drar en linje mellan där man säger fisken och där man säger fesken. Så är isoglossen gränsen. Flera isoglosser som sammanfaller bildar en bundle, och då kan det ju vara rimligt att anta att det är en viktig dialektgräns där.
17. Nedstående meningar är skrivna med ett särskilt alfabet, a) vad kallas det? b) skriv om meningarna till vanligt svensks kriftspråk.
    Landsmålsalfabetet, eller lantsmålsalfabetet. Borde vara med d när jag tänker efter. Skriva om orkar jag inte.
18. I sin artikel Dalmålet i upplösning urskiljer Helgander tre utvecklingsstadier i samhällsomvandlingen i Övre Dalarna. Den första är det gamla bondesamhället.
    a) Vilka är de andra stadierna?
    Hmm, revolution och ... fuck *kollar upp* övergångsskedet. Fasst revolutionen är sista stadiet.
    b) Beskriv kortfattat vilka sociala och språkliga förhållanden i Övre Dalarna som kännetecknar de tre olika stadierna.
    *skriver av min egen anteckningsbok* Det gamla bondesamhället: Stor bygemenskap med stark sammanhållning, men utan isolering - tvåspråkighetsförhållande utvecklas. Övergångsskedet: Industrialiseringen började och folk utifrån bosatte sig i centralorterna - dalfolket utvecklade sin kunskap i svenska och tvåspråkigheten nådde sin höjdpunkt. Revolutin: Större rorlighet både till och från Dalarna - man börjar använda svenska istället för mål i allt fler situationer (och hoppla hej dog dialekten ut).
19. Här är fyra ordformer:
    stegen (bestämd form singularis av stege)
    stegen (bestämd form pluralis av steg)
    handen (bestämd form singularis av hand)
    mössan (bestämd form singularis av mössa)
    Hur många av dessa fyra ordformer skulle uttalas med grav accent
    a) i riksspråket?
    b) i en typisk sydvästuppländsk dialektinspelning?
    c) i en typisk finlandssvensk dialektinspelning?
    *omfg* I don't know! Allvarligt talat, jag kan lika gärna hoppa den frågan om den kommer på tentan. Jag vet inte. Eller, inte sant. Där i sydvästra Uppland (där kommer jag ifrån) finns bara grav accent. Och i finlandssvenska finns bara ... hmm, en sort också. Frågan är vilken. *läser innantill* Bara akut accent. Men jag kan inte tala om vilken som är vilken. Men i riksspråket finns en av den ena och tre av den andra. Tänk att jag kan vara så dålig på detta trots all fonologi och grammatik och allt vad det är jag läst.
20. Bestämda former som boka, sänga och sola är mycket vanliga i de svenska dialekterna. Men kan du nämna två dialektområden som istället har bevarat ändelsen -n i sådana former?
    Hmm, uppsvenska. Det var en. *letar fram karta* *hittar ingen bra karta* *hittar bra karta i en bok som inte är kurslitteratur* Och sydsvenska. Då fattar jag hur första kartan funkar, och kan säga östsvenska också (fanns ej med på bra kartan, för den var bara över Sverige).
21. Vilka tre undergrupper brukar sveamålen indelas i?
    Uppsvenska, mellansvenska och dalmål.
22. Nämn två dialektområden där du kan få höra sk primära diftonger?
    Har inte den frågan redan vart? Nåväl, hmm. Norrländska, östsvenska och gotländska. Eller, norrländska har bara diftonger i en del av området, och jag vet inte riktigt vilket område.
23. Vad innebär det att fördelningen mellan främre och bakre r i en dialekt sker enligt den sk götamålsregeln?
    Alltså, bakre r i början av ord, och i några ställningar till? Inte vg-svar kanske.
24. Vilket riksspråkligt ord motsvarar de tre formerna nedan (skrivna med landsmålsalfabetet)?
    gård
    I vilka dialektområden förekommer de tre olika formerna?
    gåL - höm, önskade jag mig inte den här frågan? Finns i nästan alla dialekter ju.
    gauR - skånska (diftong och bakre r)
    gard - Gotland.