Sen snabblunch

Trots att jag gick upp vid nio blev det sen lunch idag. Jag känner mig nästan aldrig hungrig längre, snarare sugen. Det blir alltid att jag äter mer på kvällarna än på dagarna. Men sån har jag alltid varit. Jag antar att grunden kan ha lagts redan i skolan, där jag sällan åt lunchen. Då fick man stå sig från frukost klockan 7 till man kom hem vid 15, eller hur länge man nu gick i skolan.
Fast när jag tänker efter har jag småätit ur ett kakpaket (Ballerina med apelsincrisp-fyllning) hela förmiddagen.
Värmde tre skivor blodpudding i micron. Inte så jättegott. Jag stekte dem i förrgår. Nu har de blivit lite sega. Men, men. Jag skulle för övrigt vilja nominera blodpudding till bästa maten. Här kommer några anledningar.
*Gott. Här kommer jag få flest motmänniskor. Många tycker inte det är gott. Själv tycker jag inte om avocado, så tyst!
*Snabblagat. Även om man börjar från scratch (vilket innebär öppna paket från ica, inte att ställa sig och koka blod...) tar det inte många minuter innan maten är klar. Ett tips är att skära upp blodpuddingen direkt när du kommer hem, och sen styckesfrysa bitarna med nån folie emellan. Sen är det bara att langa i lagom många i stekpannan när du vill ha.
*Billigt. Jag köpte för 8,50. Det räcker till två måltider, eller en måltid för två personer, om man inte är ihop med en vegeterian. Hur billigt är inte det då?
*Nyttigt. Eller... Det är ju mest järnrikt. Man behöver äta och dricka annat till för att få i sig allt man behöver. Men järn är bra!
Alltså: Lika gott och snabbt som billys panpizza, men nyttigare och billigare. Wihoo!