Bedövad

Härligt. Mitt ansikte är helt avdomnat. Jag kunde få mer bedövning om jag ville, tyckte tandläkaren. Det hade just sett snyggt ut.
Men det här är ju jobbigt ju. Ringde ett samtal och sluddrade fram en beställning på linne. Och jag tror bedövningen räcker in i hjärnan också, för istället för att förklara hur det egentligen var hittade jag bara på. Kvinnan bad om mitt telefonnummer och lät som hon skulle börja gråta. Det har aldrig hänt förr. Hade min hjärna funkat hade jag ju kunnat säga att jag EGENTLIGEN inte behövde linnet i morgon, utan torsdag går också bra. Men de har ju vanligen leverans på onsdagar. Äsch, som om nån bryr sig om hur linne-tvättningen fungerar på den här nationen.
När jag varit så duktig och lagat min tand ville jag ge mig något fint. En kofta! Men det görs inte koftor för gravida tjockisar. Även om man är gravid ska man vara smal. Och tröjorna på tjock-avdelningen tänker sig att man ska vara större överallt, inte bara magen.
Så det blev ett wienerbröd och en chokladboll istället. De bryr sig inte om hur tjock man är.